fbpx

References from Dr Artin podcast on Läkarnas podcast

Related Posts

References from Dr Artin podcast on Läkarnas podcast

Om du besöker denna sida har du sannolikt hört mig på Läkarna podcast där Ida Björnstjerna intervjuar mig om kost.

Nedan finner ni referenser till olika påståenden som jag tar upp under avsnittet. Vill ni lära er mer om kost så erbjuder vi på EBT Academy en helglöpande PT-utbildning i Malmö och Göteborg.

Vill ni ha mer evidensbaserade fakta om träning, kost och hälsa kan ni läsa vår engelska blogg eller vår e-bok Diet Like a Doctor.

Har ni fler frågor, funderingar eller synpunkter kan ni alltid kontakta mig på LinkedIn eller på Instagram @doctorartin.

 

Kostens betydelse i Sverige

Kostrelaterade riskfaktor är bland de största bakom förtida död
The Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME)

Majoriteten av svenskar äter för lite fullkorn, frukt, grönt, fisk, fibrer och för mycket salt
Livsmedelsverket, Riksmaten 2010–11.

 

Kalorier, kolhydrater och insulin

Kaloriöverskott gör oss feta, inte socker (fett bidrar förhållandevis mer till kaloriöverskott än socker).
Anderson et al 2016: Adiposity among 132 479 UK biobank participants: contribution of sugar intake vs other nutrients

Insulinresistens påverkar inte hur väl man svarar på ett kaloriunderskott
McLaughlin et al 1999. Differences in insulin resistance do not predict weight loss in response to hypocaloric diets in healthy obese women.Luis et al 2005. Differences in glycemic status do not predict weight loss in reponse to hypocaloric diets in obese patients.

Liknande viktnedgång när man tar bort samma mängd kalorier från kolhydrater eller fett
Hall et al 2015. Calorie for Calorie, Dietary Fat Restriction Results in More Body Fat Loss than Carbohydrate Restriction in People with Obesity.

En kolhydratrik risdiet med frukt, juice och vitt socker gav 64 kg viktnedgång hos 106 personer.
Kempner et al. Treatment of massive obesity with rice/reduction diet program. An analysis of 106 patients with at least a 45-kg weight loss. Arch Intern Med. 1975.

 

Mättat fett, ägg och hjärtkärlsjukdom

Finland lyckades minska hjärtkärlsjukdom med 80%, framförallt genom minskat LDL via bl.a. mindre mättat fett i kosten.
Yartiainen et al. Thirty-five-year trands in cardiovascular risk factors in Finland.

LCHF-förespråkare citerar denna kassa meta-analys för att hävda att mättat fett inte är farligt. Studien uteslöt två av de största epidemiologiska studierna som visar på skadliga effekter av mättat fett (Kato et al 1973 och Keys et al 1984), justerade för LDL, och hittade trots detta en svag positiv association mellan mättat fett och hjärtkärlsjukdom som rapporteras som ”ingen association”.
Siri-Tarino et al. Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease. Am J Clin Nutr 2010.

Kritiker analyserade om datan i metastudien ovan och visade på att myket mättat fett i kosten ökar risken för förtida död med 32%.
Stamler et al. Diet-heart: a problematic revisit. Am J Clin Nutr. 2010.

Vi kan ersätta mättat fett med enkelomättat fett, fleromättat fett, eller fullkornskolhydrater och sänka risken för kardiovaskulär död, men ersätter vi med raffinerade kolhydrater är effkten neutral.
Li et al 2015. Saturated fat as compared with unsaturated fats and sources of carbohydrates in relation the risk of coronary heart disease: a prospective cohort study.

Efter Sovjetunionen föll så minskade kardiovaskulär död i länder som fick tillgång till rapsolja, medan länder som fortsatte konsumera ister och djurfetter hade fortsatt hög kardiovaskulär död, även hänsyn till ålder, kön, socioekonomi, och geografi.
Zatonski et al. Rapid declines in coronary heart disease mortality in Eastern Europe are associated with increased consumption of oils rich in alpha-linolenic acid. Eur J Epidemiol. 2008.

Äggkonsumption är endast problematiskt om du äter mycket mättat fett.
Blesso et al 2018. Dietary Cholesterol, Serum Lipids, and Heart Disease: Are Eggs Working for or Against You?

Fielding 1995. Effects of dietary cholesterol and fat saturation on plasma lipoproteins in an ethnically diverse population of healthy young men.

Schonfeld et al 1982. Effects of dietary cholesterol and fatty acids on plasma lipoproteins.

LCHF ger viktnedgång på kort sikt, men ökar risk för kardiovaskulär död med 30% på sikt om kolhydrater ersätts med animaliskt fett, vilket ofta är fallet.
Noto et al. Low-Carbohydrate Diets and All-Cause Mortality: A Systematic Review and Meta-Analysis of Observational Studies.

Diabeteskost och Ketodiet

Lågkolhydratkost med hög proteinhalt ger lägre postprandiell glukos.
Gannon et al. Effect of a high-protein, low-carbohydrate diet on blood glucose control in people with type 2 diabetes. Diabetes. 2004.

”Keto”-diet sänker också postprandiell glukos, men påverkar ej sockerbelastning
Noakes et al. Comparison of isocaloric very low carbohydrate/high saturated pat and high carbohydrate/low saturated fat diets on body composion and cardiovascular risk. Nutr Metab 2006.

VIRTA-studien visade att ”Ketodiet” leder till viktnedgång och minskat behov av diabetesmediciner, men ingen kontrollgrupp som gick ner lika mycket i vikt för att veta om det var låga kolhydrater eller viktnedgång som gjorde nytta.
Hallberg et al. Effectiveness and Safety of a Novel Care Model for the Management of Type 2 Diabetes at 1 Year: An Open-Label, Non-Randomized, Controlled Study. Diabetes Ther. 2018.

”Ät mindre, rör på dig mer” – belöning och mat

Kombinationen fett och kolhydrater ger oss en ”dubbel dopaminkick”.
DiFeliceantonio AG, Coppin G, Rigoux L, et al. Supra-Additive Effects of Combining Fat and Carbohydrate on Food Reward. Cell Metab. 2018;28(1):33–44.e3. doi:10.1016/j.cmet.2018.05.018

Jägarfolks intresse i föda beror på kaloriinnehållet jämfört med kalorikostnaden att anskaffa födan.
Hamilton MJ, Lobo J, Rupley E, Youn H, West GB. The ecological and evolutionary energetics of hunter-gatherer residential mobility. Evol Anthropol. 2016;25(3):124-32.

Belöningen i mat ökar med energitäthet, mjöl/stärkelse, tillsatt fett (oljor, smör), tillsatt socker, salt, alkohol, koffein, krispig/krämig konsistens, variation i smakalternativ och samma smak varje gång (”man vet vad man får”)
Här rekommenderar jag att ni läser Jacob Guidols bok ”Skitmat” där han fokuserar på forskningen bakom mat och belöning, med massor av referenser för er som vill läsa vidare.

Socioekonomisk status spelar stor roll för hälsoutfall.
Schroeder et al. We Can Do Better — Improving the Health of the American People. N Engl J Med 2007.

Rådet ”rör på dig mer” leder endast till 1,7 kg viktnedgång i snitt.
Thorogood et al 2011. Isolated aerobic exercise and weight loss: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials.

Ekologiskt och mjölkprodukter

Mjölkprodukter är totalt sett inte skadliga för vår hälsa.
EBT Blogg: Dairy Science: Why “What the Health” Got it all Wrong

Ekologisk mat är ej nyttigare, och inte alltid miljövänligare
Livsmedelsverket: Ekologisk mat

Ekologisk mat smakar endast godare eftersom vi förväntar oss en godare smak. I blindade studier ses sällan skillnad mellan konventionell och ekologisk mat i smak.
Zhao et al. Consumer sensory analysis of organically and conventionally grown vegetables. J Food Sci. 2007.

Sötningsmedel (framförallt aspartam)

Sötningsmedel leder inte till ett ökat kaloriintag och inte heller till viktuppgång.
Magnuson et al. Critical review of the current literature on the safety of sucralose. Food Chem Toxicol. 2017;106(Pt A):324-355.

Miller et al. Low-calorie sweeteners and body weight and composition: a meta-analysis of randomized controlled trials and prospective cohort studies. Am J Clin Nutr. 2014;100(3):765-77.

Anderson et al. The use of low-calorie sweeteners by adults: impact on weight management. J Nutr. 2012;142(6):1163S-9S.

Trumbo et al. Systematic review of the evidence for an association between sugar-sweetened beverage consumption and risk of obesity. Nutr Rev. 2014;72(9):566-74.

Bellisle et al. Intense Sweeteners, Appetite for the Sweet Taste, and Relationship to Weight Management. Curr Obes Rep. 2015;4(1):106-10.

Sötningsmedel frisätter inte insulin
Renwick et al. Sweet-taste receptors, low-energy sweeteners, glucose absorption and insulin release. Br J Nutr. 2010;104(10):1415-20.

Ma et al. Effect of the artificial sweetener, sucralose, on gastric emptying and incretin hormone release in healthy subjects. Am J Physiol Gastrointest Liver Physiol. 2009;296(4):G735-9.

Møller et al. Effect of aspartame and protein, administered in phenylalanine-equivalent doses, on plasma neutral amino acids, aspartate, insulin and glucose in man. Pharmacol Toxicol. 1991;68(5):408-12.

Wolf-novak et al. Aspartame ingestion with and without carbohydrate in phenylketonuric and normal subjects: effect on plasma concentrations of amino acids, glucose, and insulin. Metab Clin Exp. 1990;39(4):391-6.

Sötningsmedel orsakar inte cancer
Haighton et al. Systematic review and evaluation of aspartame carcinogenicity bioassays using quality criteria. Regul Toxicol Pharmacol. 2019;103:332–344. doi:10.1016/j.yrtph.2018.01.009

Sötningsmedel orsakar inte diabetes, utan det är snarare diabetiker som oftare väljer sötningsmedel för att undvika toppar i blodsocker (omvänd kausalitet)
Pereira et al. Artificially sweetened beverages–do they influence cardiometabolic risk?. Curr Atheroscler Rep. 2013;15(12):375.

Raben et al. Artificial sweeteners: a place in the field of functional foods? Focus on obesity and related metabolic disorders. Curr Opin Clin Nutr Metab Care. 2012;15(6):597-604.

Aspartam når ej tarmfloran, utan bryts ner till aminosyror och metanol innan det hinner nå tjocktarmen
EFSA Scientific Opinion on Aspartame. doi: 10.2805/54386

Att ersätter sockersötad läsk med lightläsk leder till viktnedgång
Raben et al. Artificial sweeteners: a place in the field of functional foods? Focus on obesity and related metabolic disorders. Curr Opin Clin Nutr Metab Care. 2012;15(6):597-604.

Gibson et al. Consensus statement on benefits of low‐calorie sweeteners. doi.org/10.1111/nbu.12116

Vissa sötningsmedel påverkar i vissa studier vikt på försöksdjur Bian et al., 2017 – The artificial sweetener acesulfame potassium affects the gut microbiome and body weight gain in CD-1 mice

Andra djurförsök visar ingen effekt på vikt bland försöksdjur Uebanso et al., 2017 – Effects of Low-Dose Non-Caloric Sweetener Consumption on Gut Microbiota in Mice

Vissa djurstudier har visar på påverkad glukoskurva bland försöksdjur som fått sötningsmedel
Pepino et al. Metabolic effects of non-nutritive sweeteners. Physiol Behav. 2015;152(Pt B):450-5.

Fowler et al. Low-calorie sweetener use and energy balance: Results from experimental studies in animals, and large-scale prospective studies in humans. Physiol Behav. 2016;164(Pt B):517-523.Sötningsmedlet sackarin påverkade tarmfloran hos möss och sockerkurvan hos 4 av 7 personer i en studie utan kontrollgrupp.
Suez et al., 2014 – Artificial sweeteners induce glucose intolerance by altering the gut microbiota

Psssst… Hey, you! Here’s a question for you: Do you have a workout plan?

Check out our most popular workouts programs to start building muscle now. 

Share on facebook
Share on twitter
Share on reddit

Stay Updated

With the latest science updates. We don’t spam! 

By clicking on subscribe you agree to our Privacy PolicyTerms & Condititions

Posture sitting on a computer
Health

What’s Good Posture?

What does good posture look like? “Keep your spine neutral”, “tuck your shoulder blades”, “avoid butt wink”. These advice stem from classic physiotherapy looking for

Read More »
×
×

Cart